Missa aldrig en måndag och nå dina mål

Söker du på ’never miss a monday’ på Internet så kommer du bokstavligen att drunkna i bilder på tränande människor och länkar till bloggar om träning och hälsa. Missa aldrig en måndag har dock ett mycket bredare tillämpningsområde än så. Missa aldrig en måndag kan nämligen vara den tankefigur som får dig att nå vilket mål som helst.

Vad det handlar om

Vi har alla våra vanor och rutiner och för det mesta är det ingenting som innebär några oöverstigliga problem. Men ibland sätter vi krokben för oss själva utifrån hur vi tänker. Ett sådant tankemönster är att allt är förlorat när vi tappar en rutin. Det är troligt att vi känner likadant om vi missar någonting som vi lyckats göra konsekvent under en längre tidsperiod. Själv lyckades jag att ta en promenad varje dag i över tre veckor. Jag tvingades bryta mönstret för en dag. Det ledde snabbt över i att jag hoppade över promenaden dagen efter, och dagen efter det. Ett missat tillfälle och plötsligt negerar jag värdet av att ha gått varje dag i tre veckor. Det var som att dessa promenader plötsligt inte räknades. Det var som att en miss i raden raderade mitt momentum totalt. Men egentligen sitter det här bara i våra huvuden. Och frågan är kanske hur vi så lätt kan ge upp på våra mål?

Don’t break the chain

Jerry Seinfeld är inte bara känd som komiker utan är också känd för att ha introducerat en egen produktivitetsmodell. Seinfeldt använde sig av en metod som han kallade don’t break the chain.  Rent mentalt gillar vi människor denna tanke och den känns väldigt intuitiv. Don’t break the chain handlar om att upprepa någonting precis varje dag. Genom att sätta ett kryss i en almanacka varje dag så blir vår ansträngning synlig. Det leder också till att vi blir investerade i att hålla processen igång. För varje dag vi sätter ett kryss så växer kedjan av ’lyckade’ dagar. När kedjan spänner över månader är vi beredda att gå ganska långt för att inte få ett brott på kedjan. Seinfeldt använde det som ett sätt att producera minst ett skämt om dagen.

Momentum

Många som sysslar med produktivitet pratar om momentum som effekten av att vi har upprepat någonting ett antal gånger på raken. Momentum är egentligen en fysikalisk term. Det handlar om att det som är satt i rullning är lättare att få att rulla än det som står stilla. Jag vet att det är mer avancerat än så, men i det här sammanhanget tycker jag att en sån kort summering fungerar.

Vi människor gillar och attraheras vi av idén om att t ex träna varje tisdag och torsdag i 20 veckor. Men det leder också till att vi upplever en kris när vi missar den 21 veckan. Allt känns plötsligt förlorat. Om vi över huvud taget ska kunna reparera skadan så krävs en väl vald tidpunkt för omtag.

Det kan till och med hända att det känns som att det inte är någon idé att ta upp träningen igen. Men vad är det för konstig tankevurpa som får oss att känna så här? Och vad är det med första dagen i månaden, första dagen på ett nytt år eller första dagen efter semestern som ger oss hoppet åter?

Jag är mer säker på att jag inte har något svar på frågan än vad jag är på hur det skulle kunna förklaras. Om jag tänker efter så är jag inte ens säker på att det bara finns ett svar på frågan. Men det finns några delkomponenter som kan vara värda att nämna i sammanhanget. Några saker som ibland hindrar oss från att nå våra mål är, i en godtycklig ordning;

Perfektionism

Att inte kunna vara nöjd om det inte är perfekt leder ofta till en stark känslomässig reaktion. Speciellt när vi bryter ett mönster som vi föresatt oss att inte bryta (må det handla om att sluta med något eller att upprätthålla något). Dessutom så vill perfektionisten inte ta ett omtag utan att ha planerat för hur det ska bli perfekt denna gång. Men om övning är det som ger färdighet så är det just att göra någonting som leder till perfekt-ish utfall. Är målet att göra nåt helt perfekt första gången så blir resultatet alltid det samma, nämligen noll.

Ritualism

Ritualism innebär att vi gärna inbillar oss att omtag kräver någonting annat nytt för att lyfta eller bli framgångsrikt. En ny vana första dagen nästkommande månad tycks ha någon slags ritualistisk symmetri. Och med nya brytpunkter i livet kommer också hoppet om omstarter, nystarter eller nya friska tag.

Rent historiskt har vi som art ofta hängt upp saker på årstider, månvarv eller dag och natt. Så rituella punkter är en djupt rotad tankefigur hos de flesta av oss. För att komma förbi denna specialorsak till prokrastination behöver vi bara nyktert acceptera att vilken dag som helst på året är den bästa dagen för att återuppta aktiviteten. Må det handla om träningen, meditationen eller vanan att skriva ner vad vi är tacksamma för på morgonen.

Prokrastination

vilket på svenska skulle kunna beskrivas som ett mönster där vi skjuter på en aktivitet som vi vet att vi borde eller måste göra. Prokrastination kommer ofta ur att det vi behöver eller måste göra är obehagligt eller obekvämt. Det kan vara obehagligt för att det är fysiskt eller psykiskt obehagligt som att gå till tandläkaren eller att berätta för en nära vän att vi är besvikna eller arga på honom eller henne.

Det kan också vara obehagligt i så mån att vi kanske är väldigt osäkra på hur vi mer handgripligt ska ta oss an uppgiften. Eller så är vi osäkra på vår förmåga att göra någonting bra nog. Perfektionism och prokrastination hänger ofta samman och är det som leder till att ingenting blir gjort om kraven är för högt ställda från början.

Missa aldrig en chans till omtag

Vad missa aldrig en måndag kokar ner till är en tanke om att sätta måndag som den där ultimata punkten för omstart eller nystart. Hur veckan än går så innebär nästkommande måndag en ny chans att börja om med någonting, sluta med någonting eller ta upp någonting. Det handlar kort och gott om att göra måndagar till en sån där rituell punkt som bär med sig ett löfte om en ny vecka, ett nytt liv.

Missa aldrig en måndag är därför en tankefigur som leder bort från idéer om andra omstartspunkter. Fallerar vi behöver vi inte invänta ett nytt kvartal, en ny anställning, ett nytt förhållande eller ett nytt år. Allt vi behöver göra är att invänta nästkommande måndag och ge oss på ’vad än det är vi försöker göra’ igen.

Missa aldrig en månad

Även om idén med måndagar kan vara ett bra sätt för att snabbt ta sig upp i sadeln när vi fallit av så finns det saker som inte kan tas upp nästkommande måndag. Som chef har man ofta flera åtaganden som är av mer månatlig karaktär.

Så varför inte utöka arsenalen med missa aldrig en månad där du som har sådana månatliga åtaganden kan komma igen och ta nya tag. Det kan handla om olika rutiner för att stämma av saker eller rapportera saker.

Hur illa det än gick förra månaden så behöver det inte vara ett förebud om nästkommande månad. Med missa aldrig en månad har missa aldrig en måndag fått en tidsmässig parallell som kompletterar arsenalen med funktionella memes.

Missa aldrig en morgon. Om vissa saker kräver ett månadsperspektiv så kan jag tänka mig saker som inte borde vänta till nästkommande måndag. Kanske är det istället morgonen nästkommande dag som borde vara vår rituella omstartspunkt.

Misslyckas för att bli bäst

Misslyckas är ett negativt laddat ord och det finns obegränsade mängder av förslag på hur vi kan omdefiniera misslyckanden för att göra dem nyttiga. Att misslyckas är att ha lärt sig hur man inte får det resultat som man föresatt sig. Thomas Edison prövade över 3000 olika material som filament i samband med att han försökte skapa en glödlampa. Sägnen säger att han inte såg det som misslyckanden utan som 3000 lärdomar om vad som inte kan fungera som filament.

Genom att stanna upp och försöka förstå varför vi ’misslyckades’ med det ena eller andra har vi ett gyllene tillfälle att lära oss någonting. Vi kan nämligen lära oss hur vi inte ska göra eller tänka framöver. Men denna kunskap kommer bara ur att vi faktiskt gjorde någonting. Det är en kunskap som kommer ur att vi gjorde verkstad och inte planerade och slipade i en halv evighet på kammaren.

Genom att misslyckas ofta lär vi oss snabbt vad som fungerar och vad som inte fungerar. Och vi undviker att göra om dessa misstag genom att ha listat ut och förstått varför resultatet blev som det blev istället för hur vi föreställt oss att det skulle bli.

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.