Lärdomar av att skriva dagbok i 90 dagar

Kanske är det lite konstigt att börja den här artikeln med att avslöja att jag inte lärde mig någonting under de första 90 dagarna som jag skrev dagbok. Fast egentligen är det en sanning med modifikation. Mitt skrivande ledde tillslut fram till en insikt om att jag inte lärde mig någonting av att skriva på det sätt som jag skrev i min dagbok.

Hur kom det sig att jag började skriva dagbok?

I min nördighet försöker jag sluka så många artiklar, videos och poddar kring ämnen som intresserar mig. Det handlar främst om personlig utveckling, produktivitet, hälsa, lycka och andra liknande ämnen. Så länge som det handlar om att växa som människa och samtidigt njuta av livet tycker jag att det är intressant.

Och det var där fröet såddes. Jag tyckte mig se att andra personer som jag tycker bidrar med spännande tankar och lärdomar talade om att de skrev dagbok. Några exempel på personer som beskriver sin syn på behovet av att föra dagbok är Tim Ferris, Robin Sharma och Anthony Robbins. Eftersom jag vill utvecklas och lära mig nya saker hela tiden så började jag också skriva dagbok. Jag laborerade med att använda appar och riktigt papper – någonting du kan läsa mer om här.

Jag skrev ofta om när jag kom upp på morgonen, om jag tränade eller inte, att jag körde min dotter till förskolan, vad jag gjorde på arbetet osv. Ibland var det inspirerande och ibland fick jag ta i för att fylla ett halvt blad med beskrivningar av dagen. Men, vad är det jag kan lära mig genom att föra dagbok? Vad är det som de här betraktelserna ska hjälpa mig med i min personliga utveckling? Lite krasst kan man säga att de flesta inläggen liknade min kalender. Både dagboken och kalendern tillät mig att erinra mig dagen och dess övergripande innehåll.

Men på vilket vis skulle det kunna anses vara en resurs eller en del av min personliga utveckling? Vad är det som dessa anteckningar skulle hjälpa mig med på min resa mot ständig gradvis förbättring?

Min strategi för att använda dagboken till min fördel

Från mina erfarenheter som forskare har jag lärt mig att det händer någonting konkret med vårt tänkande när vi sätter tankar och känslor på pränt. När en tanke, ett resonemang eller en plan står där svart på vitt kan vi plötsligt förhålla oss till tanken på ett annat sätt. Framför allt öppnar det upp för möjligheten att kritiskt granska sitt tänkande eller sina känslor.

En text blir någonting utanför oss som bara vägrar att förändras utifrån våra behov av att omtolka en händelse, en känsla eller vad det än är. Texten bara är och den insisterar på att ha en rätt i det. Så länge som vi inte skriver ner saker så unnar vi oss mer eller mindre lyxen att förtränga motsättningar och tankefel eller att förstora eller förminska saker efter behov. Men så snart texten är satt på pränt och stirrar tillbaka på oss så behöver vi förhålla oss till en mer konkret minnesbild som inte bjuder på samma omtolkningsbarhet som ett odokumenterat minne erbjuder oss.

Temata för en användbar dagbok

  • Jag vill följa mina vanor och rutiner för att kunna vårda det momentum jag bygger upp över tid
  • Jag vill skriva om lärdomar jag gör och om tankar och insikter eftersom skriva är ett sätt att lära sig på.
  • Jag vill skriva för att ständigt påminna mig om mina mål, mina framgångar och allt jag har att vara tacksam över.
  • Jag vill dokumentera det som går bra för att kunna replikera mina framgångar.
  • Jag vill dokumentera det som inte går bra för att kunna lära mig av mina misstag.
  • Jag vill också reflektera över vad jag kunde gjort annorlunda och vad jag kunde ha gjort bättre för att lära mig hur jag kan fortsätta utvecklas i framtiden.
  • Sist men inte minst vill jag skriva ner mina dagliga mål. Jag tänker mig att det varje dag finns någonstans mellan tre och fem saker som jag verkligen vill och behöver få uträttade under dagen.

Behöver du en mall att utgå ifrån?

Sam Thomas Davies har skrivit en artikel om en mall som han själv har skapat för att mer konsekvent dra nytta av sitt dagboksskrivande. Nedan kommer en fri översättning av hans punkter då han beskriver två mallar som han skriver i. Han har dels en morgonmall och dels en kvällsmall.

Morgonmallen

På morgonen skriver han vad det är han är tacksam för idag och han försöker hitta tre saker som han är tacksam för. Sedan fortsätter han med att skriva vad som skulle kunna göra hans kommande dag helt perfekt – tricket handlar om att hitta fyra fem punkter som skulle göra dagen till en vinst om de blev gjorda. Sist men inte minst försöker han också hitta dagens fokus och hitta den där ENDA saken som bara måste göras idag.

Kvällsmallen

På kvällen skriver han om vad han åstadkommit under dagen – lyckades han nå målen han satte på morgonen eller kom någonting emellan? Vilka lärdomar tar han med sig från idag? Det handlar om att se lärande som en ständigt pågående process som kan komma ur böcker vi läser, samtal vi för, misslyckanden och andras erfarenheter vi hör talas om. Vad är han tacksam för just nu? Här försöker han omformulera ett problem eller ett misslyckande till någonting att vara tacksam för. Hur mår jag just nu? Här kan han vara ärlig och sätta sina tankar och känslor på pränt. Vad har jag läst idag som jag vill ta med mig? Och sist men inte minst frågar han sig hur han  kunde ha gjort idag än bättre.

Slutsats

Utan mål är det svårt att veta var du är påväg och utan någon form av mätning är det svårt att veta om du kommer närmare ditt mål. Jag är ganska övertygad om att dagboksskrivande kan vara en källa till insikter, och en vana som hjälper oss att bättre ta tillvara på såväl framgångar som motgångar. Jag är också övertygad om att dagboken är ett bra forum för att reflektera över våra känslor, tankar, idéer, drömmar och aspirationer.

Skriver du dagbok och har du i så fall någon mall eller några teman som du försöker hålla dig till – eller improviserar du bara?

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.